Blogg

19. feb, 2019

Man brukar ju säga att man liknar på sin hund. :) 😂

När husse är i vila ( händer sällan ) så gör även Zappen det. :) 

Mina guldklimpar! 🤩

18. feb, 2019

Nu har det snart gått 2 veckor och jag ska få åka hem om någon dag.. Det har inte varit lätt när man är så liten och van  att vara ensam i sin flock ,att få nya regler att anpassa sig till, äta mat när det serveras var nog det svåraste. 🤔

Men om jag inte åt så stod det 6 stora hundar och stirrade ut min mat och då var det bäst att äta upp den.😁

Fick oxå lära mig att inte få ha ensamrätt på  "matte". Behövde bara försöka engång så blev "matte" jätte arg på mig och sa "vet du verkligen vad dom där stora käkarna kan göra mot dig ??!" 😬

Det vara bara att acceptera att jag måste dela "matte" med dom andra. Nå, det var nog lite gosigt att ligga vid Kolas sida efter en lång ute dag. ;) 

På dom långa promenaderna så har jag oxå fått lära mig att inte springa i kapp den randiga och nypa han i bakbenet. 😳Han tyckte verkligen inte om det. 😖Men den svarta var lite rolig att springa efter... 🤪Tills han sprang till "matte" och skvallrade att jag var elak för då blev hon arg på mig....😟

Den stora tandlösa gubben var inte alls rolig och varje gång jag försökte ta kontakt så tittade han bara på mig och såg så jäkla sur ut.☹

Den snygga bruden som har väldigt mycket spring i hennes ben var ganska rolig att springa efter men sen blev hon plötsligt sur så henne kunde man inte lita på.🤔

Vallhundarna var ingen idé att springa efter för dom var så snabba och sen såg dom mig inte så där måste jag passa mig för att inte bli påsprungen .

Ibland tror jag att "matte" glömde bort att jag är så liten,speciellt första promenaden .

Då var det snö i mängder och först gick det bra när vi gick på vägen men plötsligt vek hon av in i skogen och jag kämpade för fullt i hennes fotspår . 😓 Efter ett tag så vänder hon sig om och ropar på mig,fast jag satt bakom henne. 😂Hela jag var full med snö ,precis som en snöboll. 😮När hon fick syn på mig så tog hon upp mig i famnen och försökte ta bort alla snöbollar... sen tror jag nog att hon fick dåligt samvete ,för hon öppnade sin jacka och stoppade in mig i jackan och sen fick jag vara där tills vi kom ut till vägen .

Jag har fått varit med på jobb och träningar å det har jag tyckt om. Speciellt när "matte" tränar någon av dom andra för då har hon haft fullt fokus på dom och jag har smygit in i hennes ficka och ätit gott.😜

Jag tror att "matte" har varit nöjd med mig,iallafall lite... Hon har nog puttrat lite om att jag inte är lydig ,🤔speciellt när jag har sprungit fram till folk och skällt på dom fast hon har ropat så har jag struntat i att komma. 🙄Nåja, man kan ju inte vara bra på allt. 😜

Men annars tror jag att hon gillar mig. Jag har fått sovit på hennes kudde ,hon har pysslat om mig och gett mig massor av närhet.😍

 

Men det ska nog bli lugnt och skönt att få komma hem och få vara kungen igen! Saknar min familj! ❤

9. feb, 2019

Många undrar säkert varför jag kör in Bark på rullmarkering i söket. Min första hund som jag träna upp i sök så var Tim och då hade vi stora planer inom räddningen. Jag funderade väldigt mycket vilken markering jag ville ha och som jag tyckte var bäst inom räddningen. 

Jag tänkte att ett barn eller en hund rädd människa skulle bli väldigt rädd om en stor hund kommer typ 1-2 meter ifrån och skäller i ett tills föraren kommer. Jag skulle iallafall bli rädd om jag inte förstod att hjälpen var på väg. Det är inte alla som vet att en hund med ett rött skynke på sig betyder räddnings hund. 

I Finland på den tiden så var rullmarkeringen inte så populär och många domare kallade oss för "leksakshundar ".

Även fast Tim var social och hade ett bra skall så valde jag rullmarkering.  Han älskade apportering så det var lätt att lära in rullen.

Sen blev jag otroligt fast i rullmarkering. En härlig känsla när man ser när hunden kommer in med rullen i mun och känslan när hunden visar tillbaka till figuranten är en otrolig upplevelse. Kan bara säga att många tårar av stolthet har det blivit,både i räddningen och i brukset.

Glömmer aldrig ett FM sök med Tim som han gick som en klocka och när vi hittade den sista figgen och vi skulle få bedömningen så lipade jag som en gris och domaren bara öste ur sig komplimanger hur fint det var och det var den bästa sök hunden som hon hade sätt. Då var jag stolt! 

Nå,det finns "dåliga" sidor i rullmarkering oxå . :) 

Efter Tim så körde jag upp min första BC ( Mel) ,även där hade vi rulle.

Men när Isak kom så blev jag sugen på att prova skallmarkering. 

Det gick jätte bra men... Jag kände mig alltid så "naken" när jag tävlade i skogen. Ingen lina med och känslan var inte desamma som med rulle.

Visst är det häftigt att höra ens hund markera men jag saknade något,svårt att förklara känslan.

Men jag tycker själv att det inte är så roligt att sitta som figurant till skallhundar,det tar ont i öronen och saliv över allt ( speciellt om dom är som Isak ) . Även om jag inte tycker om det så klart  gör jag mitt bästa åt mina vänner som har skallhundar ! :) 

.

Sen tycker jag oxå att i tävling så drömmer man väldigt orättvist mellan skall och rulle.

En skall hund får inte vara för nära en figge när den markerar och den får inte ha något uppehåll i sin markering,fast det står i regelboken att markeringen ska vara vägledande. 

Om en rullhund rör vid en figge innan den tar sin rulle så får du inget av drag och nästan inget avdrag på påviset om hunden gör det den ska göra.

Kärleken till rullmarkeringen var för stor så Zapp fick äran att bli en rullhund. :) 

Han är ju bara så jäkla söt när han kommer med rullen och kastar sig in till sidan och har bara fokus ut igen till figgen .

Det är bara en så härlig känsla att få följa efter i linan och se hur duktig han är att hitta tillbaka.

Så nu med Bark... Han är social med ett bra skall men gillar oxå att hämta in saker åt mig med ett bra grepp . Så här fick jag äran att få välja och jag bestämde mig för rullmarkeringen efter förra veckan när jag testade han för första gången med att hämta en rulle från figuranten ,så fint han gjorde det ! :) 

17. jan, 2019

Ibland undrar jag om Zapp har varit en människa i sitt tidigare liv? :) Idag när jag tränade Wille så fick Zapp vara med i köket och titta på.

Wille och jag höll på med pallen( han ska lära sig att stiga upp på den och där efter dutta med nosen på avbrytaren till lampan ) och Zapp satt bredvid och tittade på,jag såg i ögonvrån hur han analyserade och vred på huvudet ,precis som han skulle förstå vad vi höll på med.

När godiset tog slut så gick jag och hämtade mera ,när jag kom tillbaka så innan Wille han tänka så stiger Zapp upp på pallen och ser på mig med sina ko ögon och öronen stod rakt ut ,han lägger huvudet på sidan som om han sa,"visst är jag duktig"? :)  Innan jag hinner säga något så försöker han nå upp till avbrytaren med nosen men inser att han är för kort så han hoppar upp med tassen som råkade hamna precis på avbrytaren så att lampan tändes . Vilken tajming och han ser så lycklig ut!! 

Det finns så mycket han bara förstår utan att jag har lärt han. Mattes lilla guldklimp ! 

30. dec, 2018

Att bo bredvid en golfbana är inte lätt ibland om man heter Isak och är lite rastlös om inte matte hittar på något skoj.

Skogarna är fulla med bollar som ingen har hittat .

Man ser när Isak får vittring och full fart in i skogen och efter en stund så kommer han glatt med en boll och lägger den i min hand. Om det är mörkt ute så buffar han först på handen så att jag vet att han har en boll. 

Sen springer han ut igen och så där fortsätter han tills jag säger åt han att sluta.

Det är lite roligt att få bollarna för på många bollar så har många lämmnat ett "meddelande ",  så det är lite intressant att läsa.

Sen är det väldigt intressant att analysera varför folk ( även jag har tänkt så) tycker att sakletning är svårt att lära in.

Tänk, en golfboll har legat i månader / år ute i skogen och även nedgrävda .Ingen vittring förutom ens egna doft. ( golfboll).

Det är ingen problem för Isak eller några av dom andra hundarna som har lärt sig efter Isak.

Så gulligt när Zapp kommer springande och så ser man en liten boll i munnen.

Varför gör vi då ett uppletande så svårt för både en själv och hunden? 

Jag tror så här... Vi gör det till en så stor sak för vi vill att dom ska springa på ett viss sätt ,ta föremålen på ett viss sätt,komma in med det på ett viss sätt mm...

Varför inte låta hunden få visa hur den gör och gillar... Hunden vill ju ofta göra sin matte/ husse glad och  man blir glad för att hunden kommer in med saker åt en så borde det räcka ...eller? 

Alltså , min poäng med det hela är att jag tycker att man ska först titta och lära sig vad hunden kan och erbjuder innan man börjar styra till det med att den ska göra det på vårat sätt....

 

En liten golfbolls tankar... ;)